klmeriksson

kärlek pirrar och känns så jävla bra samtidigt som det gör ont och är sådär jobbigt. kärlek är det finaste som finns och vem kan egentligen leva utan? det finns ju olika slags kärlek: kärlek till sin familj, sitt barn, sin älskade, sina vänner, osv. kärleken till sitt barn är klart den starkaste jag någonsin varit med om, helt ofattbart. jag älskar att vara kär och att ge kärlek. det går inte en dag utan att jag säger "jag älskar dig" till erik. för det gör jag ju och man kan aldrig säga det för mycket, aldrig nöta ut det. om man känner så, varför inte berätta det?

kärlek kan göra ont och det kanske måste vara lite så för att man ska kunna uppskatta det som är underbart? huvudsaken är att kärlek till större del är underbar. ont ska det bara göra väldigt sällan.

det går ju inte att definiera kärlek! det är så mycket och så många känslor på en och samma gång. med kärlek kommer man långt och kärlek det lever man länge på.